tisdagen den 2:e november 2010

Lycka är att inte behöva be om saker man behöver.

Stark

Långa dagar

Duktiga barn som får klara sig själva. Det bakas medan jag är borta. Igår fick jag chokladbollar. Idag var flickorna arga för att den äldste brodern ätit upp den bit av kladdkakan som de små änglarna sparat åt sin mamma.

Kämpar. För att lära. Nya saker.

Idag känner jag mig stark.
För att jag klarar. Själv.

Nöjd med att både hunnit den ruggiga grådisiga morgonpromenaden och den becksvarta regniga kvällsrundan.

Lycka är:
  • en pannlampa med fungerande batterier

söndagen den 31:e oktober 2010

Alla goda ting är tre?

Vintertid.
När man för en gångs skull FÅR sova en timme extra, då KAN man inte sova... När i hundane ska man då sova?

Men vad man hinner med mycket tack vare en endaste liten extra timme!

Jag har rullat ut en ny storbal i hagen, flyttat ut tackor och bagge, vattnat lammen som ska skjutsas till slakteriet senare på eftermiddagen, plockat ner elstängslen inför vintern och tagit reda på de sista lövhögarna. Tess har varit med ute och det är en vacker solig dag.

Väl inne igen så har vi dammsugit, gått igenom vinterskor på vinden, sorterat ut gammalt och för smått, tvättat kläder och bakat.
Döm av min förvåning när jag upptäckte att jag gjort en deg för mycket. Jag VET!! Det borde inte vara möjligt. Men på bänken stod plötsligt tre degar på jäsning. En bröddeg, en bulldeg och en..?
Eftersom den inte luktade kardemumma så blandade jag i lite krossat linfrö och nu TROR jag att det är in bröddeg... Men helt säkert är det inte...

Disa dresserar sina syskon att knacka innan de går in på hennes rum. Saga finner sig förvånansvärt bra i behandlingen. Pojkarna och Tess är ute på skogspromenad.

Älsklingsvännen har landat i HongKong med sina flickor och var, sist kontakt via sms uppstod, på väg till tidig middag på countryclubben med Anthony och hans familj.
Själv ska jag påbörja lunchförberedelser, och på eftermiddagen har vi bullkalas ute i oktobersolen med Karin och hennes småkillar. Det ska bli härligt!

Idag njuter jag av:
  • att vara hemma.

torsdagen den 2:e september 2010

Frost

I morse var gräsmattan full av frost som gnistrade i höstsolen. Det känns lite för tidigt..
Frost betyder hemgång för sommarbetande får i Oppsveten.

Efter ett tiotal år av slåtter, tillsyn och bete av naturreservatet i Oppsveten har vi bestämt oss för att avsluta vårt åtagande. Det känns skönt, men jag hoppas innerligt att det kommer andra krafter som orkar ta över.

Idag kommer barnen hem. Det är fredag igen!
Jag ska städa undan lite och baka något gott till mellanmålet.

Richard har varit i Stockholm hela veckan. Det är lite ensamt och trist. Veckans höjdpunkter har utgjorts av goda vänner. Ridlektion på måndagen, fika med världens bästa Catharina och ett litet kvällsbesök hos allra käraste syster och mosters små killar på tisdagen, vattenväktardag på skolan med Disa, ridlektion med Saga samt Våga Smida-föreningsmöte på onsdagen, födelsedagsfika för Linnea på CarlMatttsgården på torsdagen..

Nu tar Tess och jag en promenad i höstsolen och tittar till våra svampställen!

söndagen den 3:e maj 2009

Idag har jag varit skitduktig!

Ibland så måste det få vara ok att faktiskt tillstå det.

Jag har återupptagit projekt måla om huset. Och idag har jag målat hela norra gaveln så nu återstår bara det som jag inte når från stegen. Jag är väldigt nöjd med det.

Dagens upptäckt:
  • Jag har blivit modigare på stegklättring! Vilket är lite retligt också, för om jag varit lika duktig på höjden i fjol, så skulle det inte saknas rödfärg på förargliga 50 cm under takfoten på östra sidan....
Och återigen kan jag konstatera att det röda mycket sällan är blod... Det är mycket troligare att det är falu rödfärg.

tisdagen den 24:e mars 2009

Älsklingsvänner


















Mina allra mesta älsklingsvänner...

På samma bild.

Skrattar.

Det är nästan för bra för att vara sant!

Den ena älsklingsvännen är i Hongkong.
Den andra håller mig sällskap hemma.

Jag tror inte att jag behöver utlysa en gissningstävling om vem av dem som är var...

Jag hoppas att Hongkongvännen snart är hemma från tropisk värme och solidariskt fryser med oss igen.

För övrigt:

  • önskar vi oss lite mera sol och lite mer värme... Och tussilago... Och björkhagen full av vitsippor... så att lammen får någonstans att skutta och busa.